tisdag 25 januari 2011

Färgat garn

Nu när filten är klar så har jag funderat och funderat på vad jag ska pyssla med härnäst. Efter att ha påbörjat och repat upp inte mindre än tre nya småprojekt så fick jag en plötslig ingivelse och slängde in sockgarn med Kool-Aid i micron.

Jag har länge haft två fina flerfärgade nystan sockgarn som inte räcker till ett par rejäla vuxensockar, jag har sneglat på de nystanen i evigheter och tänkt att jag måste skaffa något passande att kombinera dem med. Sagt och gjort, men istället för att köpa mer garn så har jag nu färgat garn själv som kommer att passa perfekt till dessa två udda nystan.


Kool-Aid färgade härvor på tork över vedspisen.

Det var riktigt kul att färga garn på det här sättet. Enkelt och kul. Nu vill jag ju ha mer ofärgat sockgarn att leka med. Jag som inte ska köpa garn utan göra av med det!

Innan jag själv provade att färga med Kool-Aid så hade jag gjort lite research i diverse bloggar för att få en uppfattning om hur man skulle göra. På mer än ett ställe har jag läst att det luktar så gott. Jag vet inte om jag håller med om det. Kool-Aid luktar starkt artificiellt och varm blöt ull luktar ju inte rosor direkt och kombinationen är inte direkt den bästa. Man kan lugnt säga att det luktar b(l)ä!

När garnet väl torkat luktar det däremot ganska gott, fast det känns lite konstigt med garn som luktar tuttifrutti. *s*



Nu har jag just testat att färga ett melerat garn (svart/grått/vitt) och det gick sådär. Fast det berodde inte på garnet, garnet är av samma sort som det jag färgade innan och som synes på bilden var det inget problem med infärgningen där. Det är snarare så att de ljusare nyanserna av Koll-Aid inte ger så mycket färg. Ljusrosa fungerade men jag vet inte om jag tycker det blev särskilt snyggt. Gul däremot gav inget resultat alls, eller jo kanske en liiiten aning gulare än innan men det är lite det. Då använde jag ändå tre påsar till 50 g garn. Till slut slängde jag ned en påse orange också och då tog det lite.


lördag 22 januari 2011

Filten är klar!

I torsdags kväll lade jag sista handen vid min mormorsrutefilt. senyum

Resultatet blev en 120 x 160 cm stor filt att mysa under.



Det känns lite tomt nu när den till slut är klar. När man pysslat med ett projekt en längre tid så blir det som ett tomrum när det väl är klart. Det är skönt att färdigställa men samtidigt så sitter man där och tänker "vad ska jag nu hitta på".

Jag har en lång lista med saker jag vill göra och en mönstersamling som heter duga men just det där gapet mellan ett färdiställt projekt och att ha bestämt sig för nästa är väldigt trist och tomt. Beslutsångest tror jag det kallas. *s*


torsdag 20 januari 2011

Ingen morgonstund med guld i mund

Okej, nu är det rejäl äckelvarning! busuk

Knölen sprack imorse! hah

Tur i oturen bara att det inte hände när jag sov för det hade ju varit jättekul att vakna i en pöl med var och blod. Det var liksom inte lite som rann ur den där knölen om man säger så. *rys*

Sprack kanske är fel ord men det hade bildats en liten bubbla där de stack sist och imorse brast den och ut vällde massor av trögflytande gulgrönt guck. *yuck*

Tog säkert en kvart innan det slutade välla ut, fick stå med papper och luta mig över handfatet. Två ggr var jag tvungen att gå ut från toaletten och sätta mig med huvudet mellan benen där det var svalare då det kändes som om benen höll på att försvinna. Till slut så blev det mindre och mindre av det äckliga gucket och mer blod än guck sen avtog det snabbt så jag kunde sätta tejp och en kompress.

Jag brukar inte svimma och jag klarar blodprov och sprutor bra bara jag inte tittar men att se massa jox välla fram ur halsen sätter gränsen för vad jag klarar av tydligen. Jag svimmade inte som tur var men det var väldigt nära.

Det enda positiva är att knölen reducerades nästan helt i storlek. Det negativa är att jag nu har stickningar i det som är kvar av den.

Jag hade inte direkt räknat in detta i vår tidsplan för morgonen så det blev lite stressigt med barnen som skulle iväg till bussen men vi hann precis. *pust*

Nu sitter jag och väntar på telefontid hos öron, näsa halskliniken för att höra vad de säger om saken. Om jag bara ska äta min medicin och se glad ut eller om de vill titta på eländet.

Jag tar en kopp minum och fortsätter virka kant på filten medan jag väntar.

onsdag 19 januari 2011

Montering pågår

Nu håller jag på att montera det sista på min mormorsrutefilt. Det tog lite längre tid än jag hade hoppats på då det grå garnet som jag använde som avslutande färg på alla rutor tog slut. Som tur var så kom min käre make till undsättning och besökte en garnaffär under lunchen dagen efter och fixade garn åt mig.

Jag antar att maken och hans kollega stod ut lite där i garnbutiken i sina skitiga varselkläder. Inte varje dag det kommer in två grovarbetare och handlar skulle jag tro. *s*

Garnet maken kom hem med var perfekt. Så efter att ha färdigställt de sista rutorna kunde jag börja organisera dem och sen var det bara att börja jobba med monteringen.


Nu funderar jag över hur jag ska kanta filten när den är färdigmonterad. Det känns som om den behöver en kant. Helst skulle jag velat ha en grå kant också men jag vägrar köpa mer garn till restgarnsfilten. Hela grejen med en restgarnsfilt är ju just att man ska använda upp rester och udda nystan, inte fylla på med mer. Så det får bli svart istället.

Den stora frågan är nu om man ska göra en kant med stolpgrupper runt hela eller om man ska virka vanliga stolpar. Det kanske blir snyggast med stolpgrupper eftersom hela filten är uppbyggd med stolpgrupper. Ska fundera medan jag fäster de sista trådarna.


tisdag 11 januari 2011

Återbesök

Idag var jag på återbesök hos läkaren. Datortomografin visade ingenting så de är nu säkra på att knölen orsakas av en infektion. Det man inte kommit fram till än är vad för typ av infektion.

Då även alla prover som efterfrågades efter förra ingreppet kommit tillbaka negativa så har man nu konsulterat en infektionsspecialist. Det innebar att de stack i knölen igen och sög ut mer äcklig sörja eller pus som de kallar det.

Det är nu beställt en massa nya prover och den här gången ville de även ha lite nya blodprover. Det förbryllar läkarna lite att jag i övrigt (förutom knölen) mår bra och inte haft feber eller andra besvär som är vanliga vid infektion i kroppen. Även blodvärden och cpr har varit bra hittills.

Jag fick en ny omgång antibiotika. Denna sort är mycket starkare och jag ska äta den i hela 14 dagar. Jag hoppas verkligen att det ger resultat den här gången. Jag är så trött på det hela så ord inte räcker till.

Då väntar vi på provsvar igen då.

lördag 8 januari 2011

Sneakpeak

Här kommer en liten sneakpeak på mitt senaste handarbetsprojekt. En mormorsrutefilt av restgarner. Här handlar det alltså om att ta reda på överblivna rester efter andra arbeten, inte om att mixa och matcha så färgerna blir lite galna så där men det är ju det som är charmen med tycker jag.


Det är 40 ganska stora rutor som jag lagt ut på minstemans lekmatta. Tanken är att alla rutor ska få ett avslutande varv i samma färg och sedan ska de monteras. Då bör filten bli ungefär i samma storleksskala som mattan vilket innebär ca 110 x 140 cm. Om jag inte tycker det blir stort nog så blir det några rutor till.

Fästa trådar på mormorsrutor

Jag har lovat mina tissel och trasselvännter att jag skulle försöka mig på en förklaring på hur jag fäster trådarna på mina mormorsrutor under arbetets gång.

Många virkar in trådarna och tycker då att det blir fult med avvikande färger som lyser igenom. Gör man som jag och virkar in trådarna i respektive tråds egen färg så slipper man det.

Det är absolut inget avancerat men det är inte alltid så lätt att förklara hur man gör speciellt inte när man inte kan visa, så jag tog en hög kort med mobilen och gör nu ett försök med text och bild.







Först gör jag själva färgbytet. Här går jag som synes från lila till rött garn.




När jag byter garn så drar jag åt föregående färg hårt så att den maskan inte syns. Det vill säga det lila garnet här.




Sedan tar jag med mig den nya färgen (här den röda) och virkar tre luftmaskor vilka blir en fuskstolpe i mormorsrutan. Jag vänder arbetet för att fortsätta med den nya färgen och nästa varv med stolpgrupper.

Jag vet att inte alla vänder på arbetet när de virkar mormorsrutor men så har jag lärt mig att göra.





Här ser man att den röda garnänden hängt med luftmaskorna/fuskstolpen och sitter överst i kedjan medan den tidigare färgens ändar sitter nedtill.




Garnänden från föregående färg (här lila) drar jag igenom de fasta maskorna som bildas ovanpå stolpgruppen.







Detta gör jag från framsida till baksida och från baksida till framsida ända fram till stolpgrupperna på första hörnet. Vid mellanrummen mellan stolpgrupperna låter jag garnet löpa med då det nyps fast av stolpgruppen där sedan vilket gör att det inte syns.












Sedan börjar jag virka stoplgrupperna på mormorsrutan som vanligt och då virkar jag samtidigt in förra varvets garnändar som ju dragits genom de fasta maskorna på föregående varvs stolpgruppers ovansida.

Jag brukar nöja mig med att låta garnändarna följa med till första hörnet där de efter att blivit inkapslade av två stolpgrupper klipps av. Man kan självklart fortsätta nästa in garnändarna och låta dem följa med längre om man vill det.




Sedan fortsätter jag virka stolpgrupper runt rutan som vanligt. På bilden ser man hur de lila garnändarna spretar ut vid första hörnan.






Här har jag klippt av de lila garnändarna och fortsätter med stolpgrupperna.




Nu är min mormorsruta färdig. Inga spår efter garnändar och inga avvikande färger som lyser igenom. Sen är det bara att upprepa proceduren tills man är nöjd med mormorsrutans storlek.




Jag hoppas det var hyfsat enkelt förklarat. senyum


Behöver du en tutorial på hur man virkar mormorsrutor så hittar du en illustrativ sådan här!

fredag 7 januari 2011

Viktresan

Jag har inte skrivit om mitt senaste icke handarbetsrelaterade tilltag. Eller senaste och senaste, jag har ju hållit på några veckor nu. Jag har börjat ta tag i min vikt, inte en dag för tidigt egentligen men sent ska syndaren vakna heter det ju!

Den 28/9-2010 växlade jag spår och valde att köra lchf och förändra mitt liv. Detta innebär att jag sedan dess inte äter socker, mjöl, pasta och potatis. Förutom detta håller jag koll på kolhydratinnehållet i det jag äter. Jag äter mycket ovanjord grönsaker, fullfeta mejeriprodukter och äter alltså grönsaker eller tex svamp till kött och sås. Detta funkar väldigt bra hemma hos oss då det är en väldigt liten förändring matmässigt förutom att jag låter bli vissa livsmedel. Resten av familjen äter som vanligt.

Min ändrade livsstil har hittills gett fantastiska resultat! Mycket bättre än vad jag förväntat mig. Jag har i dagsläget gått ned 16 kilo sedan jag startade äta och tänka annorlunda! Nu börjar det synas ordentligt också för folk jag träffar börjar påpeka saken. Jag har själv svårt att se någon större skillnad men jag märker ju att kläderna "blivit större".

Tittar man på gamla och nya bilder kan till och med jag se att det hänt saker. Ja, just det! Jag har ju klippt av mig håret också. Det var min -10 kilos grej. Ni får försöka att inte låtsas om knölen, det ser helt bisarrt ut jag vet men vad gör man?


2010-09-25                                        2010-12-30

Jag inser att det ofta går fort att tappa vikt i början för att det sedan kommer att plana ut och bli svårare. Men mitt resonemang är att allt nedåt är bra även om det är aldrig så lite. Förväntar man sig att tappa flera kilon per vecka så blir det bara jobbigt i längden så det gäller att bibehålla en sund inställning till vad som är rimligt och att se till helheten.

Jag är väldigt nöjd med det resultat jag hittills uppnått men jag har fortfarande många kilon kvar att tappa innan jag nått mitt mål. Det kommer förmodligen ta lång tid men å andra sidan, vad gör det? Jag har ju all tid i världen!

måndag 3 januari 2011

Datortomografidags

Idag var det dags för datortomografin. Jag har gjort en sådan tidigare för några år sedan pga gallstensutredning så jag vet hur det går till. Men den här gången skulle jag få kontrast vilket jag inte fått tidigare. Dessutom är det ju svårt att inte oroa sig eftersom det fortfarande inte ställts någon definitiv diagnos gällande knölen.

Enligt instruktioner så hade jag fastat helt i två timmar före undersökningen och självklart var jag väldigt törstig. Av någon konstig anledning så blir man extra törstig och hungrig just bara för att man inget får äta/dricka. Bara att bita ihop.

Väl på sjukhuset så började det med att jag självklart inte hade någon tiokrona så jag kunde inte låsa in mina ytterkläder. Jag hade en femkrona, men bara en så jag kunde inte växla heller. Jag hade inte tillräckligt med tid för att springa till Pressbyrån och handla något för att få växel heller så det var bara att ta med kläder, väska och så vidare upp till radiologen och se glad ut trots att det stod på pappret att man skulle hänga av sig. Vad ska man göra?

Anmälde mig i receptionen och frågade där om växel. Tyvärr hade de inte heller några småpengar så det fick vara. Men sköterskan i receptionen sade att jag fick ta med kläderna in. Bra det i alla fall.

Behövde inte sitta ned i mer än ett par minuter innan de kom och hämtade mig. Väl inne visade det sig att jag inte behövde klä av mig och dra på en sån där käck bomullsrock utan det räckte med att hasa ned behåbanden. Skönt, jag hade oroat mig lite över det där då jag fryser så lätt och då jag frös så otroligt förra gången.

Jag fick ligga ned och ha huvudet i en fixeringsgrunka av metall. Blev instruerad om hur det skulle gå till och sedan sattes nål i armen för kontrasten. Först testade man med koksalt vilket gjorde hela armen alldeles kall. Sedan kom kontrasten. Vilken otroligt skum känsla, det är som en värmevåg som passerar hela kroppen. Först blev det alldeles varmt i halsen och sedan vandrade det nedåt. Helskumt!

Jag fick åka in och ut ur röret/apparaten några gånger och sedan var det över. Tog nog inte mer än max tjugo minuter trots att det på pappret stod att man skulle räkna med minst en timme.

Skönt att ha det gjort! Nu är det bara att vänta och se vad doktorn säger efter att ha sett bilderna.