lördag 24 september 2011

Snart är det mössväder

Det kanske inte riktigt är dags för varma mössor än men snart så. Jag har länge tänkt att jag skulle sticka en Aviatrix mössa till minsteman i ett garn jag har liggande. Garnet är flerfärgat i grönt, lila och turkost. Perfekt matchningsmässigt då vi har ytterkläder i grönt och turkost.

Garnet är en ull/acrylblandning och jag köpte det för länge sedan. Det är halvtjockt och supergosigt. Påminner lite om garnet Lovisa men är inte lika tjockt.



Jag gillar aviatrixmössan då den är lätt att sticka. Man ska inte låta lura sig av att mönstret verkar avancerat, det är inte hälften så svårt som det verkar. Tar man det steg för steg så är det riktigt enkelt och har man en gång gjort en så går det snabbt och enkelt att göra nästa.

Förutom att aviatrixmössan är snabbstickad så är det en väldigt bra modell för ett litet huvud. Det är en omslutande modell med bra skydd för öron och nacke.



Ursprungsmönstret har ett band under hakan som knäpps med en knapp men då jag gjorde min första aviatrix hade jag inga lämpliga knappar hemma så jag gjorde knytband istället. Jag tycker det blir bra så jag har fortsatt göra så.

Mönstret på Aviatrix hat hittar du här om du är Ravelry medlem!

söndag 18 september 2011

Filtbiten

Filtbiten, ja det skulle man nog kunna kalla det jag är. Jag gillar att virka filtar helt enkelt. Att virka viltar är ett väldigt bra sätt att ta till vara restgarner och udda nystan som blir liggande. Det är också en väldigt bra sysselsättning framför tv:n när man är för trött för att räkna och hålla koll på diagram. När man virkar en filt så blir det mer eller mindre något man gör per automatik, man låter händerna sysselsätta sig själva och tankarna flyga. Passar perfekt efter en lång arbetsdag.



Mitt senaste projekt är en restgarnsfilt i murriga färger. Jag valde att göra mormorsränder då jag gillar utseendet, det är lättvirkat och växer snabbt när man håller på.

Filten blev 150 cm lång och 110 bred. Ett trevligt tillskott till soffan. senyum




torsdag 1 september 2011

Jag vill så mycket men hinner så lite!

Ja, så ser det ut just nu. Jag har massor av projekt jag vill sätta igång med men tidsbrist som heter duga! Jag har nämligen börjat jobba! Visserligen för en begränsad tid men ändå! Så just nu är det jobb som gäller mellan 08:00 - 16:30. Detta innebär att jag går hemifrån 6:45 varje morgon och kommer tillbaka hem 18:00.

När jag kommer hem ska vi laga mat, äta och umgås en stund innan barnen ska i säng. Sen är dagen liksom slut, inte bara dagen förresten utan jag med! Inte orkar jag sitta uppe och pyssla på kvällarna inte. Ja, inte än i alla fall. Orken kanske infinner sig om ett tag då jag blivit mer van vid de nya rutinerna. Men som det är nu så stupar jag oftast i säng senast runt 21-tiden så pyssla det får jag göra på helgen, om jag har tur.


En sak är i alla fall säker och det är att helg plötsligt får en helt ny innebörd när man jobbar. När jag var hemma och var föräldraledig (vilket min man är nu) så innebar helgen mest att alla var hemma och man fick umgås lite mer. Nu när jag jobbar hela dagarna så blir helgen mycket mer värdefull då den också innebär total ledighet och handarbetsdags.

Det är kul att jobba, men jag måste erkänna att jag har lite svårt att släppa taget om hemmet och att jag saknar minsteman massor, förutom det så trivs jag som fisken. Arbetet i sig är ett helt nytt område för mig vilket är en utmaning i sig. Jag har också haft turen att hamna på ett företag som är mycket mån om det sociala klimatet bland de anställda. Det märks verkligen! Jag har arbetat tidsbegränsat på ett antal ställen genom åren och jag kan säga att man inte alltid blir upptagen i gemenskapen eller ens behandlad som en likvärdig anställd pga att man är där på ett vik eller säsongsjobb.



En bra sak som jobbandet för med sig är allt promenerande, jag måste gå en del för att komma mellan buss och jobb. Det är faktiskt väldigt skönt. Jag gillar den typen av motion man får utan att man egentligen tar sig för något. Jag måste ju ta mig från bussen till jobbet oavsett och att det då ger mig 20 minuters rask promenad är en motionsbonus och så länge det är uppehållsväder är det faktiskt ren njutning, speciellt på morgonen. Inte är det någon stor motionssensation men många bäckar små...



Bilderna är tagna av mig under den gångna veckan på morgonpromenaden till jobbet. Sämre promenadväg kan man ju ha!